Den fria viljan
Människan beslutar själv om hon tror på sjukdomen eller hälsan
En inre uppgörelse
Om smärta uppkommer under läkningsprocessen är det inte alltid lätt att tänka på Regelungen och på att det är ett tecken på tillfrisknande. Många människor blir osäkra. Är detta smärta på grund av Regelungen eller symptom på sjukdomen? Så börjar en inre kamp om huruvida störst tilltro skall sättas till hälsan eller sjukdomen. Det är nu det bestäms huruvida personen kommer att kunna bli botad eller alternativt hur lång läkeprocessen kommer att bli. Det beror på vilken tro som är starkast, tron på sjukdomen eller tron på tillfrisknandet. Om personen ifråga fortsätter att tro på sjukdomen, kommer han att behålla den. Men om han bestämmer sig för att tro på hälsan så kommer läkningsprocessen att fortsätta. Valet är hans eget.
Ingen kan tvingas till att bli botad, man kan bara besluta sig för det frivilligt
Detta är en väsentlig del av Bruno Grönings lära. Han påpekade ofta att människan har fått en fri vilja som är okränkbar, den högsta gåva som Gud kunde ge en levande varelse. Han lyfter människan från den nivå där man är en styrd skapelse, till en där man är ett fritt barn som följer Faderns bud, inte för att man är tvungen till det utan för att man väljer det av egen fri vilja. Men den fria viljan gör det också möjligt att bryta mot de gudomliga lagarna.
Bruno Gröning hade den djupaste respekt för individens fria vilja. Därför kan han bara hjälpa dem som tillåter sig själva att bli hjälpta, de som är beredda att bryta med sin sjukdom. Han kan bara ta ifrån människor vad de ger honom utifrån sin fria vilja. Den som klamrar sig fast vid sin sjukdom och ständigt tänker på och pratar om den, kommer att vänta förgäves på att bli botad. Bruno Gröning sa: "Jag har tillåtelse att hjälpa en person att finna vägen till det goda, men jag får inte ta det beslutet åt honom, och inte heller tvinga det på honom. Beslutet att ta den goda vägen måste vara ens eget."
