Helande från elva års spelmissbruk
A. G. (36), Österrike
När jag var 22 år gammal gick jag minst tre till fem gånger i månaden till en spelhall för att pröva lyckan vid spelautomaterna. Under mitt första besök på en spelhall vann jag cirka 2 500 euro, en betydande summa på den tiden. Efter det ville jag vinna mer och mer. Jag kunde helt enkelt inte motstå begäret. Av den anledningen övertrasserade jag ofta mitt bankkonto. Jag förlorade självrespekten och kände att jag hade misslyckats eller att jag inte var stark nog att sluta. När jag två år senare insåg vad jag egentligen höll på med, var det för sent.
Jag kunde inte längre sluta och blev spelberoende. Jag begrep inte hur jag någonsin skulle kunna komma ifrån detta, och jag konsulterade inte heller några terapeuter eller läkare i samband härmed. En månad före min första kontakt med Bruno Grönings vänkrets hade jag börjat att besöka spelautomaterna upp till åtta gånger per månad. När pengarna tog slut lånade jag av andra spelare. Mitt bankkonto var ofta övertrasserat. Jag skämdes och dolde mitt elvaåriga beroende för min familj och mina vänner. Efter min introduktion den 13 november 2004 gick jag direkt till en spelhall - jag kunde inte låta bli. Den dagen spelade jag bort alla mina kontanter, cirka 300 euro. Jag kände mig orolig och frustrerad. Sedan tänkte jag plötsligt; "Varför gör jag det här?" Jag lämnade spelhallen och har sedan dess inte spelat en enda gång, även om jag ibland går till en spelhall för att ta en drink. Det är som om något har raderats från ”min hårddisk”. Jag känner inte längre någon som helst lust att spela. Den dagen blev jag befriad från detta fruktansvärda beroende.
Psykologens kommentar:
Ur ett inlärningsterapeutiskt perspektiv ledde en positiv, förstärkande inledande händelse (den höga vinsten) till början av ett ihållande spelberoende som varade i elva år. Sådana "icke-substansrelaterade beroenden" är mycket svåra att behandla. Det första steget, besöket hos en terapeut, är i regel det svåraste på grund av skamkänslor. Spelberoende personer lider ofta i ensamhet under allt för lång tid. Social isolering är ytterligare en tillkommande faktor. Det spontana försvinnandet av alla symptom direkt efter introduktionen till Bruno Grönings lära är oförklarligt för mig som psykolog. För mig är den plötsliga insikten om att det är meningslöst att spela direkt relaterad till upptagandet av Heilstrom.
